Blandekonomin #4: Om inflationen, del 2
Avslutar inflationsdebatterandet för den här gången med rapportlansering
Det blev ett litet uppehåll för Blandekonomin. Ofrivilligt, men månaderna november och december var helt fulltecknade med annat skrivande. Det kommer antagligen hända igen någon gång. Går in på sista året av avhandlingsskrivande och enligt alla berättelser jag har hört är det lika med att hamna i en bubbla av att skriva, skriva, skriva och sedan skriva lite till. Det är svårt att skriva både snabbt och långsamt samtidigt eftersom det kräver två helt olika tankeprocesser, och när det långsamma tar över får det snabba maka på sig. Men gillar att ha min Substack när andan faller på, så den kommer leva vidare!
Nu till ämnet. Sist skrev jag om inflation och historiska paralleller för att förstå nuläget som ledde både till första och andra världskrigen. Under hösten författade jag en rapport på uppdrag av den fackliga tankesmedjan Arena idé där jag istället drog paralleller till räntekuppen 1957 och prisstoppet 1970. Rapporten fick titeln Den svåra inflationen. Tanken var att belysa två skilda sätt att hantera inflation på och de diskussioner som omgärdade besluten.
Tilläggas ska att prisstoppet var ett komplement till en räntehöjning som gjordes 1969 och en åtstramning av finanspolitiken som genomfördes 1971. Den trippeldosen av åtgärder visar att det är svårt att vara ansvarig för den ekonomiska politiken i inflationsperioder. Man kan inte vara säker på att verktygen biter.
Jag är fortfarande inte övertygad om att räntan rår på energiinflationen vi har nu utan att också få luften att gå ur de klimatinvesteringar som pågår, samtidigt som köpkraften för många hushåll pressas hårt. Om det skrev jag på DN Debatt i november. I ett sådant läge måste man börja fundera på andra verktyg. Om det är så att räntan höjs och investeringar i grön energi är räntekänsliga, och det är investeringar som har ett värde på lång sikt för samhället, får man fundera på sätt att ränteskydda den typen av investeringar. Alternativt att justera Riksbankens uppdrag. Poängen är att inflationsbekämpning måste sättas i relation till andra samhällsmål.
Det blir sannolikt mer inflationsdebatt vid tillfälle, men för nu lämnar jag ämnet. Fastnade i den gryende euro-debatten förra veckan (är den på gång eller är det bara ett litet tomtebloss?) och skriver kanske några rader om EMU-beslutet som aldrig blev av på 1990-talet och varför så många akademiker var emot euron.